Ojojoj! ingen kan anklaga mig för att va en slöis! Nejdå...
Ända från de att jag kom hem till Katrineholm så har de vart full rulle från morgon till kväll. sovmorgon, ligga i soffan, bara va ensam finns inte i min värld här. Är fruktansvärt glad för alla människor jag har omkring mig och ni hjälper mig mer än vad jag visar och mer än vad ni kanske tror. Att jag håller mig igång hela dagarna är mitt sätt att hantera smärtan. Vissa kanske ligger och gråter i flera dagar, en del blir tysta och in slutna, jag jag håller mig igång och visst så är de ibland ett fejkat leende jag visar och jag kanske skrattar och är glad medans jag skriker på insidan!
Är glad för att jag har fått kommit igång och jobba! Vem hade kunnat tro att de skulle bli hemtjänsten för mig igen =) Men just nu känns de helt okej, får motion om inte annat eftersom jag inte har en bil så cyklar jag vart jag än ska. Så i hela denna vecka har jag cyklat minst 2 mil om dagen och hela helgen så ska jag göra de med! Den ni!
Idag så har jag bara jobbat.. Så nu sitter jag faktiskt för första gången sen jag kom hem i soffan med ett glas vin och bara slö tittar på teven med mammi! Och de är såå skönt!
Hade en trevlig kväll med tjejerna på Harrys igår. De var längesen alla vi 4 va samlade på en och samma gång, Annars brukar de alltid va nån som inte kan eller inte är hemma...
Nu ska jag luta mig tillbaka med mitt vin och mysa ner mig i soffan! För de är jag värd!